Kvarnholmens historia

Få platser har formats så starkt av Kooperativa Förbundets idéer och verksamheter som Kvarnholmen. Men kvarnholmens historia börjar många århundraden innan Kooperativa Förbundet bildades …

 

[icon_timeline timeline_style=”jstime” timeline_line_style=”solid” timeline_line_color=”#9b9b9b” time_block_bg_color=”#ffffff” time_sep_color=”#ffffff” time_sep_bg_color=”#00ade9″ timeline_layout=”timeline-custom-width” custom_width=”350″ tl_animation=”tl-animation-slide-out”][icon_timeline_item time_title=”1621 – Fabrikernas intåg”]

De goda hamnförutsättningarna och det korta avståndet från stadskärnan ledde till att industrin etablerade sig tidigt på Kvarnholmen och Gäddviken. Redan 1621 etablerades Gäddvikens Bäckbruk här, 1871 tillkom en fabrik för  konstgödsel och svavelsyra.[/icon_timeline_item][icon_timeline_item]

”Hästholmen med sitt relativt skyddade läge, sina branta klyftor och utmärkta gömställen är en omtyckt tillflyktsort för lurendrejare”

– Carl Gustav Tessin, 1700-talet
Kvarnholmen (eller Hästholmen som den hette då) var relativt obebott innan slutet på 1800-talet och illa beryktat.[/icon_timeline_item][icon_timeline_item time_title=”1897 – Qvarnen Tre kronor”]

Aktiebolaget Tre Kronor köper mark och uppför Qvarnen Tre kronor som i 90 år kom att vara centrum för Sveriges bageriverksamhet.[/icon_timeline_item][icon_timeline_item time_title=”1907 – Hästholmsvarvet”]Tio år senare invigdes Sveriges största motorbåtsvarv – Hästholmsvarvet. Här lät Ivar Kreuger bygga sina två motoryachter ”Loris” och ”Tärnan”.[/icon_timeline_item][icon_timeline_sep time_sep_title=”Kooperationen sätter sin prägel” time_sep_color=”#ffffff”][icon_timeline_item time_title=”1922 – Kooperativa Förbundet köper kvarnen”]1922 köptes Qvarnen Tre Kronor och så småningom hela ön av Kooperativa Förbundet för att få ner livsmedelspriserna genom egen produktion. Det blev startskottet för en epok i livsmedelsindustrins historia som kom att prägla hela Sverige.[/icon_timeline_item][icon_timeline_item time_title=”1923 – världens mest moderna kvarn”]KF stängde kvarnen under ett år för att bygga om och omvandla den tekniskt till världens mest effektiva kvarn.[/icon_timeline_item][icon_timeline_sep time_sep_title=”Funktionellt och rationellt – Folkhemmet växer fram” time_sep_color=”#ffffff”][icon_timeline_item time_title=”30-talet – Pionjäranda”] När KF tog över Kvarnholmen präglades utvecklingen av en pionjäranda både vad gäller, teknik- och samhällsutveckling. Här fick bland annat funktionalismen sitt genombrott i Sverige: Sveriges första industrifunktionella silo uppförs. Havrekvarnen, en föregångare för funkisarkitekturen, byggs. Funktionalismen fokuserar på att inte dölja funktionen bakom sirliga tegelfasader, den skulle visas och till och med framhävas.  på 30-talet byggs även Sveriges första område med funkisradhus för kvarnens arbetare och tjänstemän.[/icon_timeline_item][icon_timeline_item time_title=”40- & 50-talet – Folkhemmet”] Utvecklingen på Kvarnholmen speglade framväxten av det svenska folkhemmet i mitten på 1900-talet. Kvarnholmen blev med sina funkisbostäder, sin butik, och sin disponentvilla ett koncentrat av vad man inom det socialdemokratiska Sverige strävade efter; ett rationellt, sakligt men på samma gång ljust, hygieniskt och humanistiskt brukssamhälle.

Under Kvarnens glansdagar som arbetsplats fanns marketenteri med matsal och omklädningsrum, post, bibliotek, tennisbana och morgongymnastik för arbetarna. Kvarnholmen hade även sin egen kör, skytteklubb och spisbrödsbalett.[/icon_timeline_item][icon_timeline_feat]Det var från Kvarnholmen vi fick våra skorpor, vår pasta och vårt mjöl under större delen av 1900-talet. Namnet på förpackningarna var ursprungligen Kvarn AB Tre Kronor, men namnet byttes till Juvel och därefter till Juvelbagerierna.[/icon_timeline_feat][icon_timeline_sep time_sep_title=”Slutmalet på Kvarnholmen” time_sep_color=”#ffffff”][icon_timeline_item time_title=”1992 – verksamheten läggs ner”]KF fortsatte under många decennier att bygga till, automatisera och effektivisera produktionen. Men på 1980-talet började lönsamheten att gå ner och den ena verksamheten efter den andra avvecklades. 1992, 70 år efter att KF först köpt kvarnen, valde KF att lägga ner all verksamhet på Kvarnholmen.[/icon_timeline_item][icon_timeline_item time_title=”Skolor och replokaler tar över”]Flera av de gamla industrilokalerna på centrala Kvarnholmen fortsatte därefter att användas för olika verksamheter som replokaler, TV-studio, lager, konstnärsateljéer och skolor för Nackademin, Cybergymnasiet och Quarnholmens skola.[/icon_timeline_item][icon_timeline_sep time_sep_title=”Nya visioner på 2000-talet” time_sep_color=”#ffffff”][icon_timeline_item time_title=”Storslagna visioner”]

”Kvarnholmen ska göra Sverige till en intellektuell stormakt!”

– Per Unckel, utbildningsminister, 1994 om planerna att förlägga ett universitetscampus på Kvarnholmen. Men valet föll på Södertörn istället.

Efter millennieskiftet började arbetet med att väcka ön ur sin slumrande tillvaro. Det fanns storslagna planer för Kvarnholmen och KF utforskade möjligheten att förlägga ett Nobelcentrum, en ny högskola, ett östersjöcentrum och ett konst campus. Men inget föll i god jord.[/icon_timeline_item][icon_timeline_item time_title=”Kvarnholmen Utveckling bildas”]I mitten på 2000-talet antogs ett nytt planprogram med en vision att Kvarnholmen skulle bli en levande stadsdel med bostäder, arbetsplatser, service och bra kommunikationer. Samtidigt valde KF att ta in en partner från byggindustrin och Kvarnholmen Utveckling bildades tillsammans med JM.[/icon_timeline_item][icon_timeline_item time_title=”April 2012 – första nyinflyttningen”]Den 30 april 2012 är JM:s nybyggda kajhus på Kvarnholmens norra sida klara för första inflyttning. Antalet boende på Kvarnholmen ökar med femtioprocent till 300 personer. 2016 bor ca 1200 personer på Kvarnholmen.[/icon_timeline_item][icon_timeline_feat time_title=”December 2012 – KF lämnar Kvarnholmen”]Efter 90 år på Kvarnholmen säljer KF säljer sin andel av Kvarnholmen till Folksam och Peab.[/icon_timeline_feat][icon_timeline_feat time_title=”Lördag 11 Juni 2016 – Kvarnholmsförbindelsen invigs”]

Efter drygt tre års byggande invigs Kvarnholmsförbindelsen – bron över Svindersviken och tunneln under Ryssberget – av Mats Gerdau (Nacka kommun) och Nicklas Backfjärd (kuab). Bron öppnade för biltrafik 21 juni kl 12.00.[/icon_timeline_feat][icon_timeline_sep time_sep_title=”Historien fortsätter …” time_sep_color=”#ffffff”][/icon_timeline]

Läs boken här

Klicka på pilarna för att bläddra.
Klicka mitt på sidan för helskärmsläge.
Tryck Esc för att återgå.

"Vårt goda bröd" – journalfilm om livmedelsproduktionen på Kvarnholmen (1943)