Omvandlingen av Kvarnholmen pågår och kommer fortsätta under lång tid framöver. Arvet från industrihistorien och alla de unika byggnaderna kompletteras med nya bostäder men också kommersiella inslag och liv mellan husen.
A. KVARNEN TRE KRONOR (1897-1898)
B. MAGASIN 5 (TIDIGT 1900-TAL)
C. HAVREKVARNEN (1928)
D. DISPONENTVILLAN (1931)
E. SPISBRÖDSFABRIKEN / NÄRCENTRUM (1932)
F. MAKARONIFABRIKEN (1934)
G. KONSUMBUTIKEN (1935)
H. MUNSPELET (1969)
I. MARKAN
J. NORRA KAJEN (TIDIGT 1900-TAL)
K. HÄSTHOLMSSUNDET (1900-TAL)
L. RADHUSEN
M. LILLA KVARNHOLMEN (2010-TALET)
N. KVARNHOLMSPARKEN (2010-TALET)
O. NYA EBBA BRAHESKOLAN (2019-2021)
P. KVARNHOLMENS MARINA (2026)
Q. PIPELINEPROMENADEN (2020-TALET)
R. SOLDÄCKET
S. OCEANKAJEN
T. SILLKAJEN
A. KVARNEN TRE KRONOR
Kvarnen Tre Kronor är Kvarnholmens äldsta och mest ikoniska byggnad och uppfördes 1897–1898 som en modern ångkvarn vid Stockholms inlopp. Anläggningen blev snabbt centrum för Sveriges bageri- och mjölkproduktion och gav senare namn åt hela ön – Kvarnholmen.
När Kooperativa Förbundet tog över verksamheten 1922 byggdes kvarnen om och moderniserades till en av världens mest effektiva kvarnanläggningar. Under större delen av 1900-talet producerades här mjöl och spannmålsprodukter för hela landet.
Idag är den historiska industribyggnaden varsamt ombyggd till bostäder och verksamheter, samtidigt som dess karaktäristiska silhuett fortfarande präglar inloppet till Stockholm.
Arkitekt: Folkets Byggnadsbyrå genom C.A. Engström
B. MAGASIN 5 (TIDIGT 1900-TAL)
Magasin 5 på Kvarnholmen var en del av KF:s omfattande industri- och lagerverksamhet och användes under stora delar av 1900-talet för magasinering och logistik kopplad till livsmedelsproduktionen på ön.
Byggnaden låg strategiskt placerad intill kajen där varor lastades och transporterades via sjöfarten till och från Stockholm. Magasin 5 blev en tydlig del av Kvarnholmens industriella silhuett och berättade om områdets betydelse som ett av Sveriges viktigaste produktions- och distributionscentrum.
Byggnaden revs 2012 i samband med utvecklingen av det nya Kvarnholmen. Idag är platsen en av de kvarvarande tomterna på Kvarnholmen som väntar på framtida utveckling, även om det ännu inte är fastställt exakt vad som kommer att byggas här.
C. HAVREKVARNEN (1928)
Havrekvarnen på Kvarnholmen är ett av Sveriges tidigaste exempel på funktionalistisk industridesign och ett viktigt landmärke i området. Byggnaden uppfördes 1928 för KF:s livsmedelsproduktion och ritades av arkitekten Artur von Schmalensee.
Här producerades bland annat havregryn och cornflakes. Efter årtionden av industriell verksamhet har byggnaden varsamt restaurerats och återfått sitt ursprungliga uttryck. Idag rymmer den moderna kontor och verksamhetslokaler, samtidigt som dess kulturhistoriska och arkitektoniska värden bevarats.
Arkitekt: Artur von Schmalensee
D. DISPONENTVILLAN (1931)
Disponentvillan på Kvarnholmen är en av områdets mest arkitektoniskt betydelsefulla byggnader och uppfördes 1931 som bostad åt direktören för KF:s verksamheter på ön.
Villan placerades högst upp på Kvarnholmens östra udde med utsikt över Stockholms inlopp, vilket tydligt markerade dess status i det dåtida industrisamhället. Byggnaden ritades i tidig funktionalistisk stil med mörkt tegel och strama linjer som harmonierar med både tallskogen och de omgivande industribyggnaderna.
Idag är byggnaden varsamt ombyggd till förskola där de kulturhistoriska värdena har integrerats i en modern utbildningsmiljö.
Arkitekt: Olof Thunström
E. SPISBRÖDSFABRIKEN – NÄRCENTRUM (1932)
Spisbrödsfabriken på Kvarnholmen uppfördes under 1930-talet som en del av KF:s omfattande livsmedelsproduktion. I byggnaden tillverkades bland annat spisbröd och knäckebröd som distribuerades över hela Sverige. Fabriken var en viktig del av den moderna och rationella industrimiljö som växte fram på Kvarnholmen under funktionalismens genombrott.
Idag är byggnaden omvandlad till ett levande närcentrum med matbutik, caféer, restauranger och service, där den ursprungliga industrikaraktären fortfarande präglar arkitekturen och miljön kring Röda torget.
Arkitekt: Olof Thunström
F. MAKARONIFABRIKEN (1934)
Makaronifabriken är en av Kvarnholmens mest karakteristiska industribyggnader och uppfördes 1934 som en del av KF:s stora satsning på livsmedelsproduktion. Här tillverkades pasta för hela Sverige under flera decennier, och byggnaden blev snabbt ett landmärke vid Stockholms inlopp.
Idag är byggnaden anpassad för Ebba Braheskolans gymnasium, där den historiska industrimiljön möter modern utbildningsverksamhet. Byggnaden är ett tydligt exempel på funktionalismens framväxt i Sverige och områdets rika kulturarv.
Arkitekt: Olof Hult (KF)
G. KONSUMBUTIKEN (1935)
Konsumbutiken på Kvarnholmen uppfördes 1935 som en del av Kooperativa Förbundets vision om ett modernt och självförsörjande industrisamhälle. Byggnaden fungerade som handelsplats för de boende och anställda på ön och erbjöd dagligvaror enligt kooperationens idé om tillgänglig och prisvärd konsumtion för alla.
Butiken blev en viktig del av vardagslivet på Kvarnholmen och ett naturligt centrum för de boende i området. Byggnaden utformades i funktionalistisk stil med fokus på enkelhet, rationalitet och god tillgänglighet – ideal som präglade hela Kvarnholmens utveckling under 1930-talet.
Idag utgör byggnaden en del av den historiska miljön kring Röda torget och påminner om den tid då Kvarnholmen fungerade som ett komplett industrisamhälle med bostäder, service och arbetsplatser samlade på samma plats.
Arkitekt: Olof Thunström
O. NYA EBBA BRAHESKOLAN (2021)
Ebba Braheskolan på Kvarnholmen är en modern skolbyggnad som uppfördes mellan 2019 och 2021 som en del av utvecklingen av det tidigare industriområdet. Här låg tidigare den så kallade Verkstaden (hus 24), en industribyggnad kopplad till KF:s verksamheter på Kvarnholmen.
Den nya skolbyggnaden kompletterar den historiska Makaronifabriken, som också används för skolans verksamhet. Skolan omfattar grundskola, gymnasium, idrottshall och skolgård med utsikt över Stockholms inlopp. Arkitekturen har utformats med inspiration från Kvarnholmens industrihistoria och områdets funktionalistiska karaktär.
Arkitekt: Tobias Hindersson