Kvarnholmen - från industri till modern stadsdel
1600-talet – Industrin kommer till Hästholmen
Kvarnholmen hette ursprungligen Hästholmen och var länge relativt obebyggd. Tack vare det strategiska läget nära Stockholms inlopp etablerades tidigt industri här. Redan 1621 anlades Gäddvikens beckbruk, senare följt av kemisk industri och superfosfatfabrik.
1700-talet – Sommarvillor och skumt rykte
Under 1700-talet började välbärgade stockholmare bygga sommarvillor på ön. Samtidigt hade platsen rykte om sig att vara tillhåll för smugglare och lurendrejare, enligt samtida beskrivningar.
1897 – Qvarnen Tre Kronor byggs
Aktiebolaget Tre Kronor uppför den stora industrikvarnen Qvarnen Tre Kronor. Det blev startpunkten för Kvarnholmens verkliga industriella genombrott och området utvecklades till centrum för svensk kvarn- och bageriverksamhet.
1907 – Hästholmsvarvet öppnar
Sveriges största motorbåtsvarv etableras på ön. Bland kunderna fanns finansmannen Ivar Kreuger som lät bygga sina yachter här.
1922 – KF köper kvarnen
Kooperativa Förbundet (KF) köper kvarnen och senare nästan hela ön. Syftet var att säkra billig och effektiv livsmedelsproduktion för kooperationen. Detta blev början på Kvarnholmens mest betydelsefulla epok.
1923 – Världens modernaste kvarn
KF moderniserar anläggningen kraftigt och bygger om kvarnen till vad som då beskrivs som världens mest effektiva och tekniskt avancerade kvarn.
1920-30-talet – Funktionalismens genombrott
Kvarnholmen blir ett experimentområde för svensk funktionalism (”funkis”). KF:s arkitekter, bland andra Eskil Sundahl och Olof Thunström, ritar moderna industribyggnader och bostäder för arbetarna. Viktiga byggnader från perioden:
Havrekvarnen, Makaronifabriken, Spisbrödsfabriken, Funkisradhusen och smalhusen.
Här fick idéerna om det rationella och sociala folkhemmet fysisk form.
1940-50-talet – Folkhemmets modellområde
Kvarnholmen utvecklas till ett komplett industrisamhälle. Här fanns arbetarbostäder, matsalar, bibliotek, tennisbana, kör och fritidsverksamheter. Under denna tid produceras stora delar av Sveriges mjöl, skorpor och pasta här under varumärken som Tre Kronor och senare Juvel.
1970-talet – Ön blir halvö
Hästholmssundet fylls igen för att förbättra transporter och logistik. Därmed upphör Kvarnholmen att vara en riktig ö och blir istället en halvö kopplad till Sicklaön.
1980-1992 – Industriepoken tar slut
Lönsamheten försämras successivt och verksamheterna avvecklas en efter en. År 1992 stänger KF den sista produktionen på Kvarnholmen efter cirka 70 år av industriell dominans.
2000-talet – Omvandling till modern stadsdel
Efter industrinedläggningen börjar området utvecklas till bostadsområde. Många gamla industribyggnader bevaras och byggs om till bostäder, skolor och kulturmiljöer. Utvecklingen drivs främst av JM och PEAB genom Kvarnholmen Utveckling AB.
2016-2023 – Kulturarv och restaurering
Flera byggnader byggnadsminnesförklaras, bland annat: Havrekvarnen, Munspelet, Disponentvillan, Funkisradhusen. Havrekvarnen restaureras och återinvigs 2023 efter omfattande återuppbyggnad.
Idag och framåt
Kvarnholmen utvecklas nu till en tät stadsdel med bostäder, restauranger, skolor, kajliv, marina, kollektivtrafik via pendelbåt. Planen är flera tusen nya bostäder och fortsatt utveckling fram mot cirka 2030-2040.